Framtida kärlekspar? :-)
På stranden på Öland! Marina jublar över äkta bräckvatten istället för Roxens söta dyvatten.
En enda "stor" familj.
Karl Melvin Engdahl
Våra sötisar!Det låter helt galet, men jag har inte åkt någon annan stans än mellan Berg och sjukhuset och några enstaka shoppingsvängar på hela 2009. Den 2 juli var det i alla fall dags att bege sig utanför Östergötlands gräns, närmare bestämt till Kalmar.
Tilda deklarerade tidigt att hon inte tänkte följa med, om det skulle finnas ytterligare en söt bebis, som skulle ta uppmärksamheten från henne. Hon bestämde sig för att spendera helgen tillsammans med Petra, för då visste hon att hon skulle få uppmärksamhet.
Det var mycket som skulle göras innan i väl kom iväg. Locket skulle läggas på brunnen osv… Det blir en hel del packning också. En sån liten baby, men ändå så mycket saker som ska med! Vi funderade fram och tillbaka på om vi skulle ta med vågen. Vi väger Svea varje dag plus att vi amningsväger henne vid varje mål. Till slut bestämde vi oss att för att vara lite ”wild and crazy” och helt enkelt lämna vågen hemma. (Givetvis väl förankrat med hemsjukvården, som definitivt tyckte att vi skulle ta en paus i vägningen)
Det är ca 25mil till Kalmar och vi hade räknat med att göra ett stopp halvvägs för att amma Svea. Svea sov gott i sitt babyskydd, men redan i Åtvidaberg (hålan som Gud glömde och ingen brydde sig om att påminna honom om) var läget på övriga resenärer akut. Mamma mu var kissnödig och Pappa pu hungrig. Sladdar in på Willys parkering och stannar utanför ingången. Per kastar åt mig både en tia och en femma, för det kostar säkert att gå på toa. Överlycklig ser jag att den inte ligger så långt innanför ingången. MEN när jag kommer fram till vad som känns som paradiset på jorden, så ser jag att det kostar EN KRONA! Det måste vara den enda toan i hela Sverige som kostar bara en krona. Generöst Willys, men just då hade jag skjutit första bästa Willysanställd, om jag haft möjlighet. När väl denna akutsituation var ur världen var det dags för nästa – Pers hunger (ok, jag var också ganska hungrig, men mest sugen på mjukglass). Mat till Per och mjukglass till mig. Hur svårt kan det vara? Första bästa grill borde funka och det brukar det ju finnas ett par på en ort som Åtvidaberg. Grill nr 1: mitt på en parkering helt utan skugga, vilket inte är aktuellt med bebbe i bilen och dessutom ingen mjukglass. Snurrar vidare. Grill nr 2: Lunchstängt. Har du hört något galnare? Ett matställe som har LUNCHSTÄNGT?! Det var bara för mycket och vi bestämde oss för att lämna Åtvidaberg snarast och bara återvända under pistolhot. Resten av resan gick dock smärtfritt och vi anlände Kalmar vid 18-tiden.
Det var så härligt att träffa Kim, Henrik och Melvin igen. Vi har bara känt varann i ett halvår, men eftersom vi har upplevt ungefär samma saker med våra barn under detta halvår, så har vi kommit varann väldigt nära. Vi har även bestämt att våra barn är bästa kompisar och typ ska gifta sig när de blir stora :-)
Vi hade en toppenhelg med sol och bad (även regn och åska) och massor av god mat. Jag kan verkligen rekommendera hotell ”Kim & Henrik”. Det var även en storslagen final på vår första resa. Melvin döptes nämligen på söndagen och vi är hans gudföräldrar! Dopet var vackert och efterföljande buffé var så god. Det var en mycket lyckad dag och vi hoppas att också Kim och Henrik var nöjda. Trots att dagen var så lyckad var det flera gånger nära till tårarna. Det är svårt att riktigt förklara varför. Det kändes så himla stort att vi var där tillsammans, två till synes normala familjer, men som för inte alls länge sen inte visste om vi skulle få behålla våra barn och det enda dop vi hörde talas om då var nöddop.
Tack Kim, Henrik och Melvin för en toppenhelg och för att vi fick bli gudföräldrar!
Tilda deklarerade tidigt att hon inte tänkte följa med, om det skulle finnas ytterligare en söt bebis, som skulle ta uppmärksamheten från henne. Hon bestämde sig för att spendera helgen tillsammans med Petra, för då visste hon att hon skulle få uppmärksamhet.
Det var mycket som skulle göras innan i väl kom iväg. Locket skulle läggas på brunnen osv… Det blir en hel del packning också. En sån liten baby, men ändå så mycket saker som ska med! Vi funderade fram och tillbaka på om vi skulle ta med vågen. Vi väger Svea varje dag plus att vi amningsväger henne vid varje mål. Till slut bestämde vi oss att för att vara lite ”wild and crazy” och helt enkelt lämna vågen hemma. (Givetvis väl förankrat med hemsjukvården, som definitivt tyckte att vi skulle ta en paus i vägningen)
Det är ca 25mil till Kalmar och vi hade räknat med att göra ett stopp halvvägs för att amma Svea. Svea sov gott i sitt babyskydd, men redan i Åtvidaberg (hålan som Gud glömde och ingen brydde sig om att påminna honom om) var läget på övriga resenärer akut. Mamma mu var kissnödig och Pappa pu hungrig. Sladdar in på Willys parkering och stannar utanför ingången. Per kastar åt mig både en tia och en femma, för det kostar säkert att gå på toa. Överlycklig ser jag att den inte ligger så långt innanför ingången. MEN när jag kommer fram till vad som känns som paradiset på jorden, så ser jag att det kostar EN KRONA! Det måste vara den enda toan i hela Sverige som kostar bara en krona. Generöst Willys, men just då hade jag skjutit första bästa Willysanställd, om jag haft möjlighet. När väl denna akutsituation var ur världen var det dags för nästa – Pers hunger (ok, jag var också ganska hungrig, men mest sugen på mjukglass). Mat till Per och mjukglass till mig. Hur svårt kan det vara? Första bästa grill borde funka och det brukar det ju finnas ett par på en ort som Åtvidaberg. Grill nr 1: mitt på en parkering helt utan skugga, vilket inte är aktuellt med bebbe i bilen och dessutom ingen mjukglass. Snurrar vidare. Grill nr 2: Lunchstängt. Har du hört något galnare? Ett matställe som har LUNCHSTÄNGT?! Det var bara för mycket och vi bestämde oss för att lämna Åtvidaberg snarast och bara återvända under pistolhot. Resten av resan gick dock smärtfritt och vi anlände Kalmar vid 18-tiden.
Det var så härligt att träffa Kim, Henrik och Melvin igen. Vi har bara känt varann i ett halvår, men eftersom vi har upplevt ungefär samma saker med våra barn under detta halvår, så har vi kommit varann väldigt nära. Vi har även bestämt att våra barn är bästa kompisar och typ ska gifta sig när de blir stora :-)
Vi hade en toppenhelg med sol och bad (även regn och åska) och massor av god mat. Jag kan verkligen rekommendera hotell ”Kim & Henrik”. Det var även en storslagen final på vår första resa. Melvin döptes nämligen på söndagen och vi är hans gudföräldrar! Dopet var vackert och efterföljande buffé var så god. Det var en mycket lyckad dag och vi hoppas att också Kim och Henrik var nöjda. Trots att dagen var så lyckad var det flera gånger nära till tårarna. Det är svårt att riktigt förklara varför. Det kändes så himla stort att vi var där tillsammans, två till synes normala familjer, men som för inte alls länge sen inte visste om vi skulle få behålla våra barn och det enda dop vi hörde talas om då var nöddop.
Tack Kim, Henrik och Melvin för en toppenhelg och för att vi fick bli gudföräldrar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar