Det har nu gått två månader sen vår lilla tjej valde att komma ut. Då 620gram nu 1550gram. Tiden har gått fort men ändå så långsamt. Det har varit och kommer säkert fortsätta vara månader som jag inte önskar någon annan, men vi upplever även fantastiska saker här inne. Vi får uppleva hur vår dotter utvecklas med stormsteg. Idag har hon visat sitt humör. Det skulle vara mjölk på nappen hela tiden under sondmatningen annars skrek hon så att hon blev högröd. Skriken var tysta och ganska hesa, pga att hon har haft en slang i halsen, men det tar nog bara några dagar så kan hon visa sin fulla röstkapacitet!
Jag längtar så efter ett normalt liv med allt som det innebär, men allra mest längtar jag efter min lillkråka, som sover i sin säng några rum bort!
Härligt, nu är det bara att blicka frammåt. Det vanliga livet är bara runt hörnet! Grattis Svea 2 månader, hurra hurra!!!
SvaraRaderaLinda